för tidiga 70-talister
Prylarna - både spelbart och ätbart Hobbex Hobbex är ju ingen pryl i sig, men de har naturligtvis en självskriven plats här ändå. Hur många killar satt inte och suktade efter prylarna de fann i Hobbex-katalogen? Jag gjorde det i alla fall. Och när man väl besökte deras affär i samma hus som Ellos eller Josefssons så blev man oerhört besviken. Allt såg ut att vara av väldigt tveksam kvalitet. Och precis det intrycket får man även idag när man besöker affären i Femmanhuset i Göteborg. Men det spelar ingen roll. Alla ville ha ett luftgevär av märket El Gamo, Diana eller Daisy (så här i efterhand verkar det vara ganska besynnerliga namn på luftvapen). Eller en radiostyrd bil av märket Tamiya (The Grasshopper, The Frog); Kyosho (Scorpion, Assault) eller Marui (Hunter, Silver Fox). Eller varför inte en kastkniv, eller en machete, eller ett armborst, eller en "Soft Air Gun", eller en kobralampa, eller en musikanläggning av märket "Mark" (öhh... tror inte det va). Hobbex har varit en stor källa till inspiration när detta har skrivits och många av bilderna kommer från gamla Hobbex-kataloger som jag turligen hade sparat. Det fanns även ett företag som hette Scan Trend som sålde en massa mystiska prylar, säkerligen av tveksam kvalitet. Idag har vi istället Jula, Rusta och kanske även Clas Ohlson för liknande syften. Game&Watch Donkey Kong och alla andra "Game&Watch" från Nintendo. Det fanns även en hel del andra mer eller mindre fungerande spel. Här finns Game&Watchs hemsida. Och här finns en mycket fyllig sida med bilder på de flesta olika "handheld's" som Nintendo tillverkat. Ytterligare en sida. Det verkar som att Mario Bros dök upp första gången 1983 i detta spel. Kolla här för en underbar animation baserat på "alla" klassiska spel till tonerna av Van Halens Jump. TV- och arkadspel De första TV-spelen (två streck och en fyrkantig boll). Nästan alla nedan nämnda finns på bild på denna tyska sida. Det fanns ett som hette Colecovision och det fanns Ataris Pong som kom redan 1974. Se här. Se även Atari-history och Atari-museumet. Och det fanns Luxors variant. Se här. Även Philips hade TV-spel, bl a G7000. Det fanns en massa andra fina spel från den här tiden. Jag tror i och för sig att originalet till Pac Man (kolla Arkadhallen på Martins spelsida) är något för gammalt för att platsa här men många av oss har i alla fall roat sig med det. 1986 (tror jag) kom Nintendos 8-bits TV-spel. Sådana kunde man hyra i videouthyrningsaffären. Här finns en fin sida med massvis information om olika arkadspel och TV-spel. Här finns en med TV-spelshistorik. Kolla även sidan All game. Bilderna ovan visar Luxors version av tennis (grön) och hockey. Bilderna kommer från Luxor-sidan ovan. Datorer Detta är ett ämne som redan finns utförligt beskrivet på webben (självklart, eftersom det sitter en massa gamla nördar och gör hemsidor :) så jag har valt att inte ägna alltför mycket energi åt det. Själv hade jag en Spectrum 48K för att senare byta upp mig till en Spectrum 128K. För er som vill återuppliva stämningen finns det en hoper emulatorer (här finns en sammanställning av länkar och här en sida som även har flera spel) att tillgå (se några av länkarna nedan). Kolla in Hoogias pcmuseum med bilder på bland annat Compisdatorer och Victor. Klicka på hemdatorer längst ned på den sidan för bilder på Atari, Spectrum 48 med Microdrive m fl. ZX-80 (en sida till) och ZX-81 (och en till). Spectrum 48K (den med gråa gummiknappar och microdrive) och 128K. Här är en sida om Sinclair med massa information och bilder. VIC 20 och C64. Antingen med bandstation eller diskettstation 1541. Här finns en omfattande sida om C-64:an. och här om spel till C64 och här ytterligare en. Här finns en sida med en massa musik från spelen på den tiden. Commodore 128 och Amiga. Kommer ni ihåg känslan av att spela Summer Games (kom -83 för 64:an) eller  Green Beret, Paperboy, eller kanske Spy Hunter? Här finns Yie-ar Kung-fu och Skool Daze (inte W.A.S.P.s låt alltså). Kolla in All game för mer om dessa. Där kan man även läsa om de gamla datorerna (tyvärr verkar de inte veta något alls om Spectrum). MSX Spectravideo. Atari. Kolla Atari-museet. Amastrad. Texas Instruments. ABC 80. Familjespel Bondespelet. Tjuv & Polis (gissar att det är betydligt äldre än oss). (Nya) Finans. Den försvunna diamanten. Mad. Couronne (även detta spel fanns nog innan vi fanns). Uno (ett kortspel med grymt många kort). Råttfällan. Drakar och demoner, rollspel. Supertrumf. Kortspel med teknisk information om fordon. Kolla denna sida. Bergsprängare och freestyle Kommer ni ihåg när folk började snacka om bergssprängare. Jag fattade inte riktigt vad som menades med det i början. Men sen förstod man - det handlade om stora bandspelare med fruktansvärt högt ljud. Så högt att man nästan kunde spränga sönder berg med dom. Omkring då kom den raka motsatsen också - freestylen. Är det någon som vet varför de kom att kallas freestyle här? Det var Sony som började med de där och jag tror att de fick namnet Walkman ganska omgående. Hur som helst, något år senare började det även dyka upp dubbeldäckare. Då kunde man kopiera band utan att behöva koppla med en massa sladdar - och man kunde göra det på dubbla hastigheten. Sen bara det fortsatte med finesser: 5-bands graphic equalizer, tjuvlarm, soft-touch-tangenter o s v. Kolla denna Hobbex-beskrivning av en av deras billigare musikanläggningar "Mark CM-2010". En modern, högklassig musikanläggning i ny design. Försedd med radio för mellanvåg och FM/UKV. Digital klocka. Stereokasettbandspelare. Halvaut skivspelare. Tekniska data: Radio FM88-108 MHz, MV 535-1605 KHz. Känslighet FM 10 UV/M, MV 300 UV/M. Signal/brusförhållande mer än 60 dB. Selektivitet 40 dB. Svaj 0,15% vägt. Frekvensomfånf 40-12.000 Hz +-3 dB. Tonhuvud/raderhuvud: Permalloy/Ferrit. Skivspelare 33 och 45 varv/min. Motor likström. Pick-up keramisk. Nåltryck 6-10 gram. Uteffekt max 2x10 Watt. Drivspänning 220 V. Hänge ni med? Nåltrycket måste ju vara av oerhört stor vikt när man köper en Mark från Hobbex... Det var väl ungefär vid den här tiden som de började kriga med att ha högst uteffekt. Siffrorna där blev med tiden helt absurda. Det visade sig att det fanns många olika sätt att mäta och gradera uteffekten så till slut hade man inte den blekaste aning om hur mycket oväsen det dolde sig bakom 2x150 Watts uteffekt. Klockor Digitalur var något som alla (i alla fall vi killar) ville ha i början av 80-talet. De fick mer och mer funktioner och finesser hela tiden: miniräknare, kalender, textinmatning o s v. Självklart skulle det finnas minst 7 olika melodier i alarmet på den. Av någon anledning kan jag inte låta bli att tänka på mobiltelefonernas utveckling... På den tiden sa man att klockan var utrustad med kronograf om man kunde ta tid med den. Och tog tid gjorde man - på det mesta faktiskt. Tävlade i hur snabbt man kunde starta och stoppa klockan. Det var nästan omöjligt att komma under 10 hundradelar har jag för mig - tills någon kom på att man kunde trycka på mellantiden istället och få klockan att "halvstanna" på 1 hundradel. Sen var inte det så kul längre. För er som varit med lite längre... Lysdiodklockor - i en massa olika utföranden. T o m Sinclair (som gjorde ZX -80 och Spectrum 48K) gjorde sådana klockor. Swatch kom typ 1983 har jag för mig. Och 1985 eller så kom det en variant med doft! Bara en sån sak... Diverse prylar i bokstavsordning Den lille professorn. En sorts förhörande räknedosa. Doftsuddgummi. Etch-a-scetch. Den där röda plastprylen med en grå skärm och två vita skruvar som man styrde typ en markör som gjorde streck på skärmen. För att sudda vände man den upp och ned och skakade. Och hoppades på att den inte skulle läcka. Gnuggisar. Sådana man gnuggade fast på samma sätt som med fejk-tatueringar. Hacky-sack. En liten mjuk boll som man skulle "kicka" med. Klättrande bläckfisk. Kullagersjojo (SKF). Vanlig jojo, sponsrade av Coca Cola, Fanta eller Sprite. Kalmartrissan. Kåldockan. Labyrintkub. Manicklar, kastisar eller ess som de även kallas. Stora "S" i plast som man kastade och bytte. Fanns i flera olika färger och senare även som andra bokstäver. Tydligen även i form av dödskallar, cyklar mm. Masken Twisty. En liten luddig sak som man drog mellan fingrarna med en osynlig tråd (som man fäste i typ byxlinningen) så att det såg ut som att den rörde sig själv. Jag fick en orange på Kiviks marknad. Mecki - den lille storrökaren. Moon-hopper. En sorts platta utanpå en boll som man skulle hoppa med. Mon-chichi, Mon-ami (apliknande dockor). Nyckelringshållare som var som en "krullad" telefonsladd, ungefär en halvmeter lång, gärna neongrön. Nyckelfinnaren, en liten irriterande sak man fäste på nyckelringen som tjöt när man visslade på den. Pennor i olika utföranden, med och utan doft. Ibland med inbyggd klocka. Guld- och silverpenna. Penntroll och lite större troll. Plastgem i neonfärger. Playmobil. Rambokniv. Rubiks kub. Officiell hemsida. En sida med metoder för att lösa den. Pyramidkub. Ormkub. En annan av Rubiks skapelser. Består av en massa trekanter hoplänkade så att olika figurer går att skapa. Här finns en tysk sida med många olika figurer. Rymdkorven, en sorts korv med typ vätska i, som liksom rullade ur handen. Finns nog fortfarande att köpa. Buttericks är en underbar affär. RX-lim i grå plastburk (finns nog fortfarande). Man kunde göra stora mjuka limbollar med dessa. Vad skulle man med dom till? Sindy. En barbie-liknande docka med rörliga leder har jag för mig. Syrran hade en singel med VideoKids som följde med en docka. Slinkey (vandrande fjäder som kom redan 1945 i USA). Slime. Den där gröna kletiga massan som fastnade i håret och i den stickade tröjan. Smurferna (deras hemsida). Det fanns typ 100 olika med olika yrken eller egenskaper - en var tjej... Och man kunde köpa hus i olika storlekar. Solglasögon med persienner, utan glas. Svarta eller neonfärger. Solglasögonen Pop. Sparbössa som så ut som en likkista, med ett skelett som sopade ner pengarna i kistan. Sunpocket, solglasögon som var ihopfällbara på mitten. Viewmastern. En röd plastpryl som såg lite ut som en kikare, i vilken man stoppade runda pappskivor med små bilder. Wooffisarna. Ärtpistol. Diverse samlarkort/prylar (fast man kunde ju samla på de flesta av prylarna ovan också) Luktisar (hette egentligen Stinky Stickers, kallas ibland gnuggisar). Här finns en sida. Som filtbeklädda små klistermärken som framkallade lukter av bubbelgum, tandkräm, lakrits, unken jord, läder, ett antal olika frukter m m, om man gnuggade på dem. Man kunde sätta in dem i ett album med en känguru på framsidan, och sen byta med varandra. Det fanns ju då, liksom nu och liksom innan vår tid, en massa samlarkort. Var själv aldrig riktigt inne i det där men jag har fått tips om hockeykorten och Garbage Pail Kids (officiell) en annan sida och ytterligare en sida. Ganska många samlade på klistermärken under tidigt 80-tal. BP och STP och OK var populära, kanske för att de ofta var gratis. Spola kröken var ju ganska vanligt förekommande. Själv undrade jag alltid vad det var för krök man skulle spola rent... Lego och övriga figurer Lego (har ni behov av att bygga, kolla in Legos hemsida) är inget som vår generation har ensamrätt på. Men på vår tid var det ju riktigt lego, inte enskilda bitar lika stora som våra bilar. Inte ens gubbarna var i en enda bit på vår tid. Kommer ni ihåg rymdlego? Riddarlego? Tekniklego? Olika typer av decimeterlånga plastgubbar, ofta med ståltråd inuti så de kunde ställas i olika positioner. Andra gubbar var mer i hårdplast, t ex Big Jim (en sida här) som slog sönder en liten metallstång när man tryckte på ryggen. He-mangubbar var också populära. Omvandlingsfigurer som man gjorde om från robot till typ en bil eller så. Transformers var den mer internationella termen på dem, och det fanns naturligtvis en hel tecknad TV-serie om dem som (naturligtvis) bara gick på kabel-TV. Gissningsvis kom serien före plastfigurerna. Det fanns även en ful liten robotklocka. Star Wars-figurer (jag är tydligen en av de få som aldrig vare sig ägt figurer eller ens sett filmerna - har bar sett Episod 1 och 2 och tänkte ta dem i helt rätt ordning :-) Här finns en svensk sida om med samlarprylar. Utomhuslek Puttekulor eller spelkulor eller vad man nu vill kalla dem. Glas, porslin (porchar), sten, oljedankar, järnkulor. Allt som var runt gick att spela med. Eller så gjorde man kulbanor i sandlådan. Hoppa gummi sade man där jag växte upp. Twistband kallar andra det för. Vanligtvis gjorde tjejerna (vi killar fick testa nån gång men de flesta var överens om att det var en typisk tjejlek) slut på morsans resårband för att få till ett riktigt stort snöre att hoppa runt. Tveksamt dock om det bara var vår generation som sysslade med sådana lekar. Små minibobar med vikter i som gled ned för banor som man hade gjort i snön. Jag gjorde egna med el-tejp, batterier och papp. Så länge alla kanter var mjuka på den hemmagjorda hade de köpte inte en chans. Man kunde även använda sådana där plastbehållare som man hällde saft i och stoppade en pinne i för att göra isglass. Det fanns backhoppare som stod på metallskidor också. Hade aldrig själv någon sådan men de verkade ganska kul. Plastgubbar med fallskärm som man kastade upp i luften så långt man kunde. Fallskärmen vecklade ut sig (ibland) och gubben kunde sakta dala ner mot marken. Överhuvud taget var jag fascinerad av saker som kunde flyga. Eller sakta dala mot marken. Man han med ett antal olika gummibandsflygplan av skiftande kvalitet. Det bästa jag hade kunde starta från marken och hålla sig i luften typ hundra meter bort. Men det var sällan man fick till sådana flygningar. Modellflygplanet "Flugan". Jag trimmade det genom att köra med dubbla gummiband. Brukade sluta med att det for rätt in i en stolpe och kraschade, eller så knäcktes det på mitten av belastningen när man snurrade upp propellern. Fortskaffningsmedel på barmark och snö Många nämner saker som Puch Dakota och smatterpryl i framhjulet på cykeln (en bit mjölkkartong med snöre och klädnypa) men tyvärr har vi tidiga sjuttitalister inte ensamrätt på dessa prylar (vilket vi i och för sig inte har på allt annat på denna site heller). Limpasadel på cykeln, gärna med hög båge bakom ryggen. Och helst ett grönt och ett rött handtag på styret. Självklart hade man gul-röd-blå borste som höll navet på cykeln rent. De riktigt häftiga hade ett svart handtag så att cykeln lät som en motorcykel när man "gasade" med det. Lite senare kom det hastighetsmätare till cyklarna. De som hade snällast pappa fick en sån där svart fyrkantig med orange mätare. Vi andra fick nöja oss med de billiga runda som man köpte på Volvo. Vid mitten på 80-talet började digitala cykeldatorer dyka upp. Då någon gång kom även den gula tutan som kunde låta som ambulans, polis eller brandkår. Senare kom den i en version med mikrofon - grymt häftigt. Med tiden skulle man ha en cykel med bockstyre och helst i någon pastellfärg. Mintgrön var min första 10-växlade som jag fick 1983 eller 1984. Kommer ni förresten ihåg de där märkena "Säker cykel" som man satte på bakskärmen om cykeln hade genomgått en liten besiktning? De kom i olika färger varje år. Ingen som har en bild på ett sånt märke? BMX-cykeln (den tidens mountainbike - något som alla ville ha). Ni har väl inte glömt plastcykeln? Itera hette den visst. Rullskridskor med ett hjul i varje hörn. Skateboard hade en period med hög popularitet i början av 80-talet. Och så fanns det något som kallades "gå-board" som var en planka med två klossar under. Man skulle stå med fötterna längst ut och "vicka" sig framåt genom att förflytta kroppstyngden från sida till sida. Det sades att den uppfanns av någon som inte hade råd med en skateboard. Stigas blå-grå snowracer (bob). Min hade smala medar. Polarnas nyare hade breda medar. Mina var mer utslitna (äldre syskon) och därför gick min fortare på hårt underlag. Tyvärr hade jag inte en chans när det var nysnö. Kommer ni ihåg när den helsvarta boben kom? Den var grym. Kommer ni ihåg hur man bromsade med en spak på höger sida? Och hur kall och hal sadeln blev efter ett tag? Eller när man hade fel vantar på sig så att man inte fick grepp om ratten. Stiga tillverkar fortfarande liknande bobar. Kolla deras hemsida, där du naturligtvis även finner hockeyspelet (kommer ni ihåg när de ändrade så man kunde spela bakom målet - revolution). Trick-skidor och mini-skidor. De minsta som kallades trick-skidor var ofta gröna har jag för mig, och de lite längre mini-skidorna orange. Hur som helst var de fullständigt livsfarliga. Så fort det blev lite hårdare och isigare underlag gled man bara rakt ned, oavsett åt vilket håll skidorna pekade. Och det var väldigt lätt att få bakåtvikt och slå runt. I mitten av 90-talet testade jag och en polare att tolka efter en bil på snöiga grusvägar med mini-skidor. Som att åka vattenskidor kan jag tänka mig. Himlans sköjj. Rekommenderas bara om det är ett tjockt lager med mjuk snö. Kommer ni förresten ihåg Bojan, bröderna Mahre, Andreas Wenzel och alla andra? Kolla här. Det fanns en ljusblå föregångare till snowboarden som hette Ski-Board. Den var vit på ovansidan med plastpiggar för att förbättra fotfästet, och den hade ett snöre längst fram som man höll i. Grymt svåra att bemästra har jag för mig. Böcker Kommer ni ihåg de där små Pixi-böckerna (de hette Mini-böcker tidigare)? Sådana har funnits åtminstone sedan 50-talet, men det gjordes flera vid mitten av 70-talet också. De var små kvadratiska böcker (10x10 cm) med pedagogiska små berättelser, 26 sidor långa. Där fanns både nya och klassiska sagor, samt även beskrivningar av barnlekar och sånglekar (Bro bro breja osv). Två av mina favvisar har jag lagt ut i sin helhet. Klicka på respektive bild. Gusten grodslukare och Gummi-Tarzan m fl böcker av Ole Lund Kirkegaard. Gummi-Tarzan skrevs redan 1975 och det är väl egentligen lite för tidigt för att få vara med här, men böckerna är så suveränt bra att jag fortfarande läser dem ibland. Den har förresten gått upp som musikal i Danmark. Se mer här. Så funkar det! av Joe Kaufman. En bok från 1971 som redan när vi var barn kändes lite ålderdomlig. Men de flesta av oss har nog bläddrat i denna bok. Det fanns även Så funkar du (tror jag den hette) som handlade om människokroppen. Folk och rövare i Kamomilla stad (är väl också för gammal för detta, men eftersom KSMB gjorde en underbar version av Rövarvisan får den vara med här). Betongrosorna. Tydligen ett kompisgäng där Tord "Tårtan" var ledare, Klattas, Nettan och de övriga. Dom hade alltid någon deckargåta att lösa. Max Lundbergs IFK Trumslagaren och Åshöjdens BK. Tidningar De viktigaste tidningarna i detta sammanhang måste nog vara OKEJ (hemsida) och Starlet (fanns det en som hette Serie-Starlet också?). OKEJ beskrivs mer under "Musiken". Det jag kommer ihåg om Starlet var att jag ibland lånade syrrans och kollade i. Småkul. Men jag undrar hur mycket den hjälpte till att hålla fast könsrollerna med sina hemska noveller. Det fanns under en tid en annan musiktidning som hette Rocket, mer inriktad mot musik och inte massa annat som OKEJ. Tidningen Poster var också lite småviktig (fanns innan OKEJ har jag för mig). Och så har vi ju Frida också, där det ibland kunde stå en del om musik. Jag var ingen stor konsument av serietidningar, så ni får hjälpa mig. Här finns en sida om svenska serietidningar. Och här en till. Och ytterligare en sida. Flera olika serietidningar presenteras på denna norska sida. Jag gissar att de flesta av oss läste Bamse i vår ungdom. I numret på bilden (nr 2 1980) fanns historien om det fruktansvärda snöbollskriget, där Skalman gjorde en maskin som såg ut som ett skovelhjul och som kastade iväg jättemånga snöbollar jättefort . De lade också små plastbubblor med röd färg i snöbollarna så att det blev som blod när vargarna träffades. Detta var hämnden för att de dumma vargarna lade stenar i sina snöbollar. Jag har svårt att se någon annan persons värderingar har haft så stor inverkan på vår generation än tecknaren Rune Andréassons. Kommer ni förresten ihåg när Bamse gifte sig med Brummelisa. Ni som är födda tidigare på 70-talet eller kanske på sent 60-tal, kommer kanske ihåg när Vargen var stygg och hur han blev snäll. Och visst lärde man sig mycket i Bamse-skolan mitt i tidningen, när Skalman förklarade något krångligt. Men Bamse får vi inte ha för oss själva, han tillhör flera andra generationer. Men vi har ju Pellefant, som också skapades av Rune. Den handlade om en blå, tjock och lite trögfattad elefant, som dessutom var ganska kaxig. Inte helt olik Karlsson på taket om jag minns rätt. I den serien fanns också den lilla gula musen Pip och det hemska Lakritstrollet. Barbapappa fanns även som serietidning. Bobo. Så här står det på sidan Bobo's backspegel för år 1978 (där du även finner en liten bild): En ny helsvensk tidning kom till, det var min namne, "Bobo" som kom i en egen tidning, tecknad av Lars Mortimer, ja, samma tecknare som "Hälge". Den handlade om en snäll liten trollbjörn som bodde i Bogrottan i storskogen tillsammans med en docka som hette klara en gnutt och Korpen Hugge. Han hade en Flaxkikare som gjorde att han kunde ta sig vart som helst i världen, ja till och med ut i rymden. Buster. Inte min, men många andras favvistidning. Namn som Mannen i Svart, Johnny Puma, Benny Guldfot, Gordon Stewart - Arvtagaren, Bullen, Super-Mac nämns av många. Och även den Bagar'n Ohlsson i Åshöjdens BK. Kolla här för en bild (längst ned på sidan) på en stolt 13-årig Tomas Brolin som gjort hat-trick. Fantastiska Fyran med någon som brann, någon som hade järnöverdrag, någon brutta som jag tror kunde vara osynlig, och slutligen ledaren som kunde få jättelånga armar och ben. Fantomen. Läste själv aldrig denna men många av er har uppenbarligen oerhört traumatiska minnen från när man började ge ut tidningen i färg. Finn & Fiffi. Hemsida. Fix & Foxi. Två rävar (?) som var allmänt duktiga och löste mysterier. De hade ibland sällskap av den ständigt hungrige Lupo. Goliat (stenålderspojke). Läs mer här. Visades som tecknad serie i HAJK. Hulken. Kalle Anka fanns långt innan och finns fortfarande. Men finns Stål-Långben nu? Tror han fanns innan 80-talet i alla fall. Stål-Kalle? Min Häst. Scooby-Doo. Silversurfaren dök väl upp i Sverige på denna tiden. Kommer ihåg att det dök upp en massa mystiska varelser i Hulkens seriealbum, ofta i samma serie också. Smurferna fanns som serie (var det kanske så de började?). Det Svarta Hålet. En tidning med en enda lång serie om rymdresande människor och en robot. Glass Tänk att Dajmstruten kom redan 1987. Faan, man börjar ju bli gammal. Ni kommer väl ihåg alla gamla GB-glassar: Storstrut, Top hat, Big Top, Tip Top, Smuggler (glassbåten), Päronsplit (med sina små pappbitar med serier), Puckstång, Zoom, X-15, Pommac, Malaga, Lakritspuck, Boccia, Lollipop, Finger, Snack m m. 1985, samtidigt som Pop Up dök upp, kom Jelly Split. En mycket märklig glass med ett någon sorts gelé i mitten och hallon-is omkring. Den fanns inte kvar året efter... Bilden nedan är från 1985 års glasskarta. Det är Jelly Split ni ser nere till höger. Förresten introducerade norska Diplom-Is 2002 en glass (Popit) med jordgubbsgelé och vaniljglass utanpå. Testa den! Jag blev bara tvungen att lägga ut glasskartan från 1982 med bl a Lakritspucken och Smuggler. Kolla gärna in GB:s hemsida och deras nostalgiavdelning. Där finns också små fina texter med händelser från varje årtal. Övrigt ätbart och drickbart Pop Rocks (fräsande tuggummi och godis), finns att köpa i välsorterade godisaffärer och på Buttericks. Andra tuggummin: Hubba-bubba, Jenka, Shock, Fanny, Dance, Yankee, Bugg, Riff. Pez. De där små avlånga tabletterna i pastellfärger som man laddade i små apparater. Hemma hade vi en blå med Kalle Ankas huvud som man tryckte bakåt så att en tablett åkta fram. Något syrligt pulver som fanns i små tefat av något sorts pappersmaterial som smakade som ett oblat (de påstod att det var ätbart). Hockey-snus eller pulver (brunt med saltlakritssmak). Refreshers. Stora citronkolor man köpte för 50 öre. Idag kostar de 2 kr. Vart är vår valuta på väg? Snören med olika smak. Jag gillade saltlakrits bäst. De kanske fortfarande finns? Fyrkantiga klubbor med en ljusrosa syrlig innerdel och ett mer glansigt och mörkare rosa ytterskal. Kom senare i brunt med cola-smak och svart med lakritssmak. Kanske fortfarande finns. Och ni kommer väl ihåg snusklubborna? Eller Bloody Jasper som man blev röd i käften av. Mystiska drickor med konstgjord smak, såsom Vira Blåtira, Wroom, Flämt och Gulp. Kiviga Kruse. Coco Bahia (eller liknande). Black Orange (blandning av Coca-Cola och Fanta). Cherry-Coke. Kommer ni ihåg när XL-Colan kom? Tror det var 1985. Under slutet av 70-talet kom Zingo med flera olika smaker, bl a choklad (jovisst, med kolsyra och allt). Vi som aldrig smakade får väl vara glada för det. Tydligen var den precis lika äcklig som det låter. Festis i tetra-pack, d v s pyramidformade förpackningar. Fanns först som orange med apelsinsmak och senare som grön med päronsmak. Och naturligtvis lämpade de sig utmärkt som alternativa smällare. Soda Stream. En sorts universalapparat med vilken man kunde skapa de mest underliga trolldrycker genom att tillsätta kolsyra. Hade aldrig någon egen, men provade hos en polare. Låter inte kolsyrad nyponsoppa eller mjölk som riktiga höjdare? Till nostalgisajtens början